Akvaponi, Ekosystem, Mat och Miljö

Som du nu vet är en Akvaponi ett system där man odlar fiskar och grödor. Akvaponin bildar ett ekosystem där man kan återanvända naturresurserna vatten, näringsämnen och energi. Men hur fungerar det egentligen, och varför används det?

Hur fungerar det?

På förra sidan fick du se en ritning och en film om Akvaponi-systemet så du har redan lite koll, men vi ska gå in mer i detalj i hur alltihop fungerar. I Akvaponisystemet finns en fisktank där det simmar fiskar. Fiskarna matas med foder som innehåller näring som de bajsar ut i vattnet. Vattnet åker sen i rör till biofiltret där det bor små, små djur som vi kallar för nedbrytare. De kallas också för mikroorganismer, eller bakterier. De här pyttesmå djuren omvandlar ammoniak från fiskarnas bajs till nitrit och sen nitrat, som är bra för fiskarna och grönsakerna. Det rinner sen vidare till växtbädden där grönsakerna suger upp näringen och växer. Till sist åker vattnet tillbaka till fisktanken, och så går det runt i ett kretslopp. Lampor i taket lyser på grönsakerna, precis som solen gör ute i naturen. På det sättet bildas ett rundgående kretslopp för vatten, näringsämnen och energi.

Kväve —> Ammoniak —> Nitrit —> Nitrat = Varför då? 

Varför är nedbrytarnas roll i Akvaponi-systemet så viktig? Som du nu vet finns det näring i det foder som fiskarna i Akvaponi-systemet matas med. Ett av näringsämnena kallas för kväve och när det kommer ut från fisken kallas det för ammoniak. Trots att fisken själv ger ifrån sig ammoniaken så är ammoniak giftigt för fisken om det samlas för mycket i vattnet och fisken kan då bli sjuk. Då kommer nedbrytarna, alltså mikroorganismerna till fiskarnas hjälp!

De bryter ner, eller omvandlar, ammoniaken till nitrit och sedan till nitrat. När dom gör det får nedbrytarna energi, ungefär som när vi människor äter. Nitrat är inte lika giftigt för fisken och dessutom behöver växter nitrat för att kunna växa, det är växternas mat! Så tack vare nedbrytarna växer sig grönsakerna större och finare, och fiskarna mår bra. Eftersom nedbrytarna, eller bakterierna, dör av kemiska bekämpningsmedel och antibiotika, så tillsätts inte det i systemet. Istället tillsätter man små, snälla insekter som äter upp ohyra och håller odlingen frisk.

Ekosystem 

Ett akvaponi-system är alltså en form av ekosystem. Men vad är egentligen ett ekosystem? Ett ekosystem är allt levande som finns i ett naturområde. Växter, djur och mikroorganismer som lever tillsammans i ett ekosystem är alla beroende av varandra och påverkar varandra. Våra hav består av ekosystem med många växter, djurarter och mikroorganismer som lever tillsammans i vattnet, och dessa ekosystem är känsliga för yttre påverkan. Tyvärr så sätts dessa ekosystem ur balans och många av våra vatten där fiskar och djur lever har blivit förstörda av miljögifter som vi människor spridit ut i naturen. Gifterna släpps bland annat ut när vi tvättar kläder med kemiska behandlingsmedel, när vi bränner sopor eller målar vår båt med giftig målarfärg. 

Fisk, fiskodling och övergödning 

Fisk är väldigt nyttigt att äta. Både barn och vuxna mår bra av att äta fisk 2-3 gånger i veckan. I fisken finns det många näringsämnen som gör att vi mår bra. Det är till exempel D-vitamin, jod och selen i fisk, näringsämnen som många får i sig för lite av. Men när vi släpper ut gifter i vattnet som fisken lever i, lagras det i fiskarnas kroppar. De feta fiskarna som innehåller mycket nyttiga omega 3-fetter, är de som lagrar mest miljögifter. Då är det inte bra att äta sådana fiskar för ofta, framförallt inte för barn.

Det är också vanligt att vi odlar fisk för att äta, det är till och med ett av de snabbast växande sätten för att producera livsmedel i världen. Tyvärr finns det även problem med fisk som odlas i våra naturliga vatten, eftersom odlingarna kan störa ekosystemen och vattenmiljön. Vissa fiskodlingar kan göra att havet runtomkring får för mycket näring. Näringen kommer från fiskarnas bajs och rester av fiskmat som fiskarna inte äter upp. Det kan även komma från lantbruk, skogsbruk och avlopp. Då leder det till något som kallas övergödning. Övergödningen skapar obalans i ekosystemet och förändrar växt-och djurlivet i vattnet, vilket kan leda till syrebrist och att de arter som är anpassade för miljöer med mindre näring inte mår bra.

.

Hur kan vi ta vara på näringsavfallet och minska övergödningen?

Genom att odla fisk i tankar som inte sitter ihop med naturliga vatten såsom sjöar och hav, kan vi ta vara på fiskarnas bajs och undvika övergödning. Ett exempel på ett sådant odlingssätt är något du nu kan mycket om – en Akvaponi! I en Akvaponi tar man alltså vara på näringen från fiskarnas bajs och fiskarnas mat, genom att det sätts ihop med ett växthus där grönsaker odlas. Andra sätt att ta vara på näringsavfallet kan vara att göra om det till naturligt gödsel som kan spridas ut över åkrar och grönsaksodlingar. 

Så, varför Akvaponi?

Nu vet du hur akvaponi-systemet fungerar och du har fått lära dig mer om hur vi människor kan skapa obalans i naturens ekosystem. Så varför är Akvaponi ett bra system? Genom att odla fisk och grönsaker i ett system som är separerat från hav, sjöar och odlingsmarker i naturen kan vi skydda vatten och natur från övergödning och kemiska bekämpningsmedel. Fisken som odlas är även fri från skadliga miljögifter, vilket är bra både för fisken och för oss.

Matproduktion

Akvaponi-systemet är som du nu vet ett system för att producera mat på ett hållbart sätt. Visste du att vi idag slänger en tredjedel (1/3) av all mat som produceras, den mat som tillverkas av bönder och fabriker? Hur vi producerar, transporterar, säljer och konsumerar mat i Sverige, står för ca 50 procent av vår totala övergödning och för ca 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan. I Sverige släpper vi varje år ut ca 9 ton växthusgaser per person och det leder till klimatförändring. Växthusgaserna bidrar till att det blir varmare på jorden. Om värmen höjs på hela jorden kan det bli översvämningar i vissa länder medans det blir torka och svårt att odla mat i andra.

Dessutom bidrar livsmedelproduktionen till att gifter sprids i naturen då vi använder bekämpningsmedel när vi odlar. Bekämpningsmedlen används för att skydda grödorna från skadedjur och sjukdomar. Därför är det viktigt att den maten vi producerar faktiskt äts upp och inte hamnar i soporna.

Matsvinn

Tillsammans i Sverige slänger vi nästan 1 miljon ton med mat varje år. Per person och år bidrar vi med 95 kilo matavfall, och av det är 19 kilo ätbar mat och 26 kilo mat och dryck spolas ner i slasken. Mat slängs längs hela kedjan av produktion, transport, försäljning och konsumtion och de svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. Anledningen till att maten slängs kan vara att man köper hem för mycket mat som sedan glöms bort och blir gammal. Det kan också vara så att man tror att maten är dålig då datumet gått ut eller att frukt och grönsaker har fått små skador och ser lite skrumpna och tråkiga ut. Ofta går maten jättebra att äta ändå.

Så vad betyder egentligen matsvinn?

Det finns ju mat vi måste slänga, som vi inte kan äta. Till exempel kycklingben, tepåsar eller bananskal. Matsvinn är den mat vi slänger trots att den går att äta. Maten vi köper i butiken har ett bäst före – datum. Men vad innebär det egentligen? Bäst före-datum handlar inte om hur länge maten är säker att äta, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. När bäst före datumet har gått ut kan vi använda våra sinnen för att titta, lukta och smaka på maten, för att se om den fortfarande är ätbar. På så vis kan vi ta vara på mer av den mat vi handlat hem från affären.

Hur kan vi ta vara på våra matrester?

Även om det viktigaste för miljön är att inte slänga mat så är det också viktigt att tänka på vad man gör med det matavfall som ändå blir. Det går att använda matresterna till flera saker. Till exempel kan de skickas till en biogasanläggning där det omvandlas till miljövänlig energi som man kan driva bussar och bilar med. En biogasbil kan köra nästan 2 km på 1 kg matavfall. I biogasanläggningen bildas också en restprodukt som kallas biogödsel. Biogödsel är ett organiskt gödsel som betyder att det kommer från växter och djur. Gödsel innehåller de viktiga näringsämnena fosfor, kväve och kalium och används på åkermarken när man odlar grönsaker, som hjälper dem att växa. Genom att återanvända matresterna till miljövänlig energi och biogödsel, kan vi skapa ett kretslopp där avfallet kommer till användning istället för att gå till spillo.

I nästa del som handlar om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen kan du hålla lite extra utkik efter mål 12 ´´hållbar konsumtion och produktion´´, som är ett av delmålen för att halvera matsvinnet till år 2030. Under Quiz & Uppdrag kommer du även att få komma på egna tips till hur vi kan minska matsvinnet.

Bra jobbat. Nu har du lärt dig mycket nytt om Akvaponi, ekosystem, matproduktion och matsvinn. Nu kan du klicka dig vidare till nästa del!

Här klickar du dig vidare för att lära dig om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.

Hem till Akvaponnyn

Om oss & Projekt Akvaponi i Roslagen

Kontaktuppgifter

Projektet Akvaponi i Roslagen finansieras med stöd från:

I projektet använder vi oss av en demoanläggning som vi byggt med finansiering av Roslagens Sparbanks Stiftelser.

%d bloggare gillar detta: