Matsvinn


Världens ledare har kommit överens om att hjälpas åt att göra världen bättre för både barn och vuxna till 2030. FN (Förenta nationerna) har därför tagit fram 17 globala mål för att lyckas med det. Dessa har fått samlingsnamnet Agenda 2030. De globala målen för hållbar utveckling handlar om att jobba för fred på jorden, att stoppa klimatförändringen som människan orsakar och att bidra till en bättre miljö. Ingen i hela världen ska heller behöva leva i extrem fattigdom eller bli behandlad orättvist. Visst låter det som en bra idé? För att lyckas måste vi alla hjälpas åt och ingen är för liten för att kunna hjälpa till. En kan inte göra allt men många kan göra lite! 

I mål nummer 12 ”Hållbar konsumtion och produktion” är ett av delmålen att halvera matsvinnet till år 2030. Visste du att vi idag slänger en tredjedel (1/3) av all mat som produceras, den mat som tillverkas av bönder och fabriker? Slänger du mat?

Hur vi producerar, transporterar, säljer och konsumerar mat i Sverige, står för ca 50 procent av vår totala övergödning. Övergödning är när alldeles för mycket näring har samlats i en sjö eller hav. Det beror ofta på utsläpp från avlopp, jordbruk och skogsbruk. När en sjö blir övergödd börjar det växa för mycket alger i sjön och det kan leda till syrgasbrist. Vattnet kan bli så syrefattigt att fiskar och andra djur dör. Livsmedelshanteringen leder inte bara till övergödning utan den står också för ca 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan. I Sverige släpper vi varje år ut ca 9 ton växthusgaser per person och det leder till klimatförändring. Växthusgaserna bidrar till att det blir varmare på jorden. Om värmen höjs på hela jorden kan det bli översvämningar i vissa länder medans det blir torka och svårt att odla mat i andra.

Dessutom bidrar livsmedelproduktionen till att gifter sprids i naturen då vi använder bekämpningsmedel när vi odlar. Bekämpningsmedlen används för att skydda grödorna från skadedjur och sjukdomar. Därför är det viktigt att den maten vi producerar faktiskt äts upp och inte hamnar i soporna. Tillsammans i Sverige slänger vi nästan 1 miljon ton med mat varje år. Per person och år bidrar vi med 95 kilo matavfall. Av det är 19 kilo ätbar mat och 26 kilo mat och dryck spolas ner i slasken. Hur ofta slänger du mat?

Mat slängs längs hela kedjan av produktion, transport, försäljning och konsumtion. De svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. Anledningen till att maten slängs kan vara att man köper hem för mycket mat som sedan glöms bort och blir gammal. Det kan också vara så att man tror att maten är dålig då datumet gått ut eller att frukt och grönsaker har fått små skador och ser lite skrumpna och tråkiga ut. Ofta går maten jättebra att äta ändå. Varför slänger du mat? Tänk vad mycket roligt du skulle kunna göra för pengarna du sparar om du inte köper saker bara för att slänga! 

Visste du att:

  • Ägg kan hålla 1 månad efter bäst före datum om de hålls kylda
  • Mjölk kan hålla upp till 1 vecka efter bäst före datum
  • Hårdost kan hålla flera veckor efter bäst före datum
  • Köttfärs och kyckling ska man däremot inte äta efter datumet för sista förbrukningsdag

När bäst före datumet har gått ut kan vi använda våra sinnen för att titta, lukta och smaka på maten, för att se om den fortfarande är ätbar. På så vis kan vi ta vara på mer av den mat vi handlat hem från affären.

Andra tips är att:

  • Planera matinköp så att du hinner äta upp det du köper hem
  • En bra temperatur i kylskåpet är +4 °C, då håller maten längre
  • Ta mindre och istället fler portioner om du är mer hungrig
  • Ta tillvara på övermogen frukt, frys in och gör en smoothie
  • Grönsaker som har blivit skrumpna kan man använda i grytor, soppor, gratäng eller paj.
  • Gör pyttipanna på överbliven mat från kylen
  • Vi ska sluta slänga mat har du något mer förslag på hur det kan gå till?

Matsvinn är sådan mat som slängs trots att den går att äta. Det finns också oundvikligt matavfall som vi inte kan äta. Sådant kan vara kycklingben, tepåsar eller bananskal.

Även om det viktigaste för miljön är att inte slänga mat så är det också viktigt vad man gör med det matavfall som ändå blir. Om man samlar ihop matrester kan de skickas till en biogasanläggning som använder matavfallet för att skapa miljövänlig energi. Energi som kan användas för att driva bussar och bilar med. En biogasbil kan köra nästan 2 km på 1 kg matavfall. En familj på 3 personer kan köra hela vägen från Stockholm till Göteborg med sitt ihopsamlade matavfall under 1 år. I biogasanläggningen bildas också en restprodukt som kallas biogödsel. Biogödsel är ett organiskt gödsel som betyder att det kommer från växter och djur. Gödsel innehåller de viktiga näringsämnena fosfor, kväve och kalium och används på åkermarken när man odlar grönsaker. Näringsämnen som hjälper växten att växa ordentligt. Biogödsel kan användas som ett alternativ till det mineralgödsel som framställs i industrin och som är vårt vanligaste gödsel. Kvävet i mineralgödsel kommer från luften men fosfor och kalium tas från gruvor. Eftersom fosfor från gruvor börjar bli en bristvara, behöver vi återanvända den fosfor som redan används, annars kan det bli svårt att odla mat i framtiden. Då är biogödsel ett bra alternativ och på så vis sluts kretsloppet.

%d bloggare gillar detta: