Mat & Miljö


Agenda 2030 för hållbar utveckling är uppbyggd av tre delar. En ekonomisk, en social och en ekologisk bit. Den ekologiska biten innehåller mål som ska bidra till en bättre miljö. För att vi ska veta hur vi i Sverige bäst hjälper miljön har Sveriges riksdag beslutat om Sveriges miljömål som är baserade på de globala målen i Agenda 2030. Sveriges miljömål är 16 stycken och syftet med miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att vi flyttar över problemen till något annat land. Några miljömål som påverkas av vilken mat vi väljer att äta är: Minskad klimatpåverkan, Rikt växt och djurliv, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Bara naturlig försurning.

Mat behöver vi äta för att få energi, för att kunna springa, leka och tänka. I maten finns näring som kroppen använder på olika sätt och hälsosam mat bidrar till en bättre hälsa. Barn behöver extra mycket näring för att kroppen ska kunna växa och utvecklas. Eftersom barn äter mindre mängd mat än vuxna betyder det att barn behöver äta mat som innehåller mycket näring. Mat som innehåller många näringsämnen som vi behöver äta mer av är till exempel grova grönsaker som morötter, broccoli, bönor, blomkål, kålrot eller vitkål. Sådana grönsaker innehåller både vitaminer, mineraler och kostfibrer som vi behöver. Annan mat med näring är exempelvis potatis, ris, kött, fisk och ägg. 

Vi behöver både mat och natur. När vi vistas i naturen mår vi bättre och orkar mer. Våra sinnen har utvecklats i samspel med naturen i tusentals år och det kan vara förklaringen till varför vi mår så bra i naturen. Hörsel, syn, smak, lukt, känsel, balans och kroppsinnet är våra viktigaste sinnen. Visste du att vi blir mindre stressade och till och med blir friska snabbare när vi varit sjuka om vi vistas i naturen? Barn som får vara i naturen har också lättare att koncentrera sig i skolan. Då lär man sig saker snabbare. Brukar du vara ute i naturen?

Vilken mat vi väljer att äta påverkar vår natur och miljö. Det kan vara vilket livsmedel vi väljer, till exempel kött eller vegetariskt. Det kan också vara på vilket sätt maten producerats, var det har producerats eller hur det har transporterats tills det hamnar på tallriken. Maten kan bidra mer eller mindre till de klimatförändringar som just nu sker på jorden. Det blir varmare och varmare på jordklotet, vilket kallas för global uppvärmning. När temperaturen ändras för snabbt hinner inte ekosystemen med. Ett ekosystem är allt som finns på en viss plats, till exempel insekter, djur, människor, stenar, vatten, växter och deras samspel med varandra. Ekosystemet är djuren och växternas hem. När någon del i ekosystemet ändras blir det obalans. Då kan växter och djur dö ut. Tänk om taket på ditt hus plötsligt försvann och det började regna varje dag. Vad konstigt det skulle bli! Värmen kommer ifrån att växthusgaser samlas i atmosfären. Atmosfären är ett lager av olika gaser högt uppe i luften runt jorden. Exempel på växthusgaser är koldioxid (H2O), vattenånga (H2O) och metan. Växthusgaserna fungerar som ett täcke åt jorden, så att den inte fryser. De håller kvar en del av solens strålar som värme. Hade vi inte haft några växthusgaser hade det blivit jättejättekallt här på jorden. Men när det samlas för mycket av dom värmande gaserna i täcket, blir täcket jättetjockt och alldeles för varmt. Då höjs temperaturen för oss här nere på jorden! 

Om vi låter skogen och naturen få växa i fred så mycket som möjligt kan de hjälpa oss med klimatet. Växter binder koldioxid (CO2) från luften så att det blir mindre växthusgaser i atmosfären. För att kunna göra det använder sig växter av något som kallas fotosyntes. Fotosyntes betyder att växten tar koldioxid (CO2) från luften och sätter ihop med vatten med hjälp av solens energi och något som heter klorofyll. Klorofyll är ett ämne som ger växten dess gröna färg. När koldioxid och vatten slås ihop bildas glukos, som är en kolhydrat, och syre (O2). Glukos använder växten sedan som näring och syret släpps ut i luften. Människor och djur behöver syre för att andas. Man kan säga att växten andas, men åt andra hållet mot oss människor. På det här sättet hjälper växten till att rena luften, ge oss syre, mat att äta och kanske en blomma att ge till någon. Det kallas för ekosystemtjänster.  

Men hur gör maten att miljön påverkas då? Transporten är en del. Det är bra att köpa mat som är odlad lokalt, nära där du bor. Flyg, båtar och lastbilar transporterar maten från platsen där den produceras till affärer där vi kan köpa den. Nästan hälften (50%) av maten vi köper i Sverige produceras utomlands. Det vi importerar mest är fisk, frukt och grönsaker. Till exempel importerar vi varje år 12 kilo äpplen och päron per person i Sverige. Mestadels kommer det från Italien och Nederländerna. Frukt som vi själva skulle kunna odla här hemma. Längs vägen släpps det ut gaser och luftföroreningar. Luftföroreningar är extra dåligt för barn eftersom barn är mycket känsligare än vuxna. Svaveldioxid, kväveoxid och ammoniak är sura ämnen som bildas vid förbränningen av det fossila bränslet i motorn. De åker ut i luften och hamnar i molnen. När det sedan regnar kommer det som kallas ”surt regn” och faller ner på marken. Surt regn bidrar till försurning av både marken och vattendrag. I en försurad sjö blir det svårt för växter och djur att leva. Lax och kräftor är djurarter som är väldigt känsliga för försurning. Matens transport släpper ut växthusgasen koldioxid längs hela transportkedjan men det är faktiskt transporten hem från affären, när vi köpt maten, som släpper ut allra mest koldioxid! Du kan hjälpa klimatet genom att föreslå att gå eller cykla till affären. Eller varför inte åka rullskridskor eller kickbike? Då får du nyttig motion, frisk luft och roligt på köpet!

Som tur är transporteras väldigt många saker samtidigt. Det gör att transporten ändå blir en mindre del av varje livsmedels totala miljöpåverkan. Det viktigaste är faktiskt Vad vi väljer att äta och hur maten har blivit producerad. Här kan vi göra den allra mesta nyttan för klimatet genom att välja att äta mer vegetabiliska livsmedel! Vegetabiliska livsmedel är livsmedel som inte kommer från djur. Till exempel rotsaker, grönsaker, baljväxter och spannmål. Jordbruket släpper nämligen ut stora mängder med växthusgaser och den absolut största delen kommer från produktionen av animaliska livsmedel. Animaliska livsmedel är livsmedel som kommer från djur. Kött, mjölk och ägg till exempel. Visste du att en vegetarisk rätt har i genomsnitt hälften (50%) så stor klimatpåverkan som en kötträtt? 

Klimatpåverkan kommer från att det går åt mycket mark, foder och energi för att ta hand om djur. Dessutom är kossor och får idisslare. Det betyder att dom hela dagarna går runt och rapar metangas som bildas av mikroorganismer i deras magar. Metangas är en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid. När vi producerar väldigt mycket kött så hotar det också den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är när det finns väldigt många olika sorters växt- och djurarter på en plats.

Om man tar bort stora delar av naturen för att odla foder till djuren på, stör man den biologiska mångfalden. Det här är ett stort problem globalt och det är inomhusproduktionen av kött som är den stora boven. För betande köttdjur som får gå utomhus bidrar med miljönytta och kött innehåller viktiga näringsämnen som vi kan behöva i vår kost. Därför skulle det vara förödande att göra sig av med alla betande djur i Sverige. De betesmarker som köttdjuren håller öppna när de betar är en speciell naturtyp. Det är den naturtyp som innehåller flest arter i vårt land.

Många av insekterna och växterna som lever i betesmarkerna är utrotningshotade och 2 av 3 rödlistade arter i Sverige kan kopplas dit. En rödlistad art är en växt eller djurart som riskerar att dö ut så det är viktig att vi tar hand om det ekosystem som är deras hem. För att hjälpa till kan vi byta ut en del animaliska produkter mot vegetabiliskt protein istället och välja kött från djur som betar i betesmarker. Ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött till exempel. Mycket av det kött vi äter idag importeras från andra länder och bidrar inte alltid till miljönytta.

CO2-ekvivalenter är ett system för gaser där alla växthusgaser är omräknade till koldioxid för att lättare se hur mycket de bidrar till växthuseffekten. Av köttdjuren ger nötkött absolut mest klimatpåverkan följt av räkor och fläskkött. Kyckling och fisk är de som ger minst klimatpåverkan.

Mat som har producerats med så lite konstigheter som möjligt är det bästa för naturen. Det behövs inte så mycket mer än jord, sol och vatten. När vi använder bekämpningsmedel kan det både bli rester kvar i det som vi äter och jorden kan också förgiftas. När jorden får för mycket bekämpningsmedel påverkar det insekter, djur och vattendrag. Då kan ekosystem bli i obalans och de som bor i ekosystemet kan få svårt att leva där. Ekologiska lantbruk får inte använda kemiska bekämpningsmedel eller mineralgödsel. Deras djur får också vara utomhus i naturen vilket är bra för djuren som då kan springa och andas frisk luft. Det är lika viktigt för djur som för människor! Produkter som är närproducerade, svenskt naturbeteskött, Kravmärkta, ekologiska eller märkta med MSC (fisk) är bra mat att välja för miljön.

Förutom att producera mat som är hållbar för naturen så menar vissa forskare att vi också behöver hitta nya sätt att producera mat. Ett sätt kan vara att odla i växthus med flera våningar och ett annat att odla på stadens tak och gamla industrilokaler. När man odlar i staden så kan även stadsbor hjälpa till med matproduktionen som annars sker på landet. Förutom att maten odlas nära är det också bra då det skapar jobb och nya sätt att umgås för människorna i staden. Har du odlat något någon gång? Vad var det för något?

I framtiden kanske vi i Sverige till och med äter insekter som de redan gör i andra länder eller kött som man odlat i ett laboratorium. Hade du vågat det? 

Källor: Naturskyddsföreningen, jordbruksverket, livsmedelsverket.

%d bloggare gillar detta: